Hallänningarna som ritade om Sverige
Byggnad ritad av arkitekt Stig Ancker, Marieberg, Stockholm.

14.6 – 4.10

Hallänningarna som ritade om Sverige

Vad vore Stockholms city utan hallänningarna?

Hallandsbördiga arkitekterna Hakon Ahlberg (1891-1984), David Helldén (1905-1990), Stig Ancker (1908-1992) och trädgårdsarkitekten Walter Bauer (1912-1994) var alla delaktiga i moderniseringen av Sergel- och Hötorgsområdet i Stockholm. Deras visioner kom ofta att visualiseras av illustratören Lisa Bauer (1920-2003) och dokumenteras av fotografen Lennart Olson(1925-2010).

Var det då en slump att de hamnade inom arkitektyrket? Vi vet att de i olika konstellationer och vid olika tillfällen samarbetar med varandra. Att vissa umgås privat och att samtliga behåller närheten och kontakten med Halland. Ancker hade sin skolgång i Falkenberg och de tre andra gick på Realskolan i Halmstad, dock i olika årgångar och utan bevis på kontakt. För dem var teckningslärare och ingenjör Olle Månssons stöd för vidare studier viktig. Lisa Bauer utbildas i Göteborg och sedan på Konstfack i Stockholm, men kom i och med giftermålet med Walter att tillbringa många år i Haverdal.

Utställningen presenterar sex hallänningars unika bidrag till 1900-talets arkitekturhistoria, regionalt, nationellt och internationellt. Ideologi och personlighet likväl som arkitektyrkets förändring synliggörs genom allt från estetiska visioner och kollektiva processer till färdiga produkter.

Hakon Ahlberg växer upp på prästgården i Harplinge, Halmstad och rör sig tidigt i intellektuella kretsar tillsammans med brodern Alf som studerar filosofi i Lund. På Kungliga Tekniska Högskolan undervisar Erik Lallerstedt och Lars Israel Wahlman samt Ivar Tengbom på Konstakademien, medan fritiden ägnas åt teater, konst och musik. Ahlberg kom att bli talesman för arkitekterna och driva ett förändringsarbete inom kåren. Arkitektoniskt arbetar han med enkla, klara fasader i både klassicism och funktionalism, men utför också renoveringar av historiska byggnader. Hans intresse för människan, humanismen, genomsyrar både institutioner och villor.

Stig Ancker tillbringar sin barndom i Falkenberg men flyttar till Uppsala vid faderns död. Även han önskar bli konstnär men modern vill att han skaffar ordentligt yrke så 1930 påbörjar han studier på KTH. Hans signum kom att bli kontraster mellan ljus och mörker, fasad och fönster, privat och offentligt. Ofta arbetade han med naturen inpå knutarna och ville bevara platsens ursprungskänsla.

David Helldéns uppväxt i Knäred Prästgård är tämligen asketisk, så studietiden på realskolan i Halmstad blir en stor förändring. Önskan om att bli konstnär är stor, men både lärare Månsson och släkten rekommenderar arkitektbanan. 1923 påbörjar han studier på KTH, men entusiasmen infinner sig först då funktionalismen gör sitt intåg 1926. Helldéns arkitektur är estetiskt långt driven och hans konstnärssjäl speglas i visionerna. Ofta söker han samarbete med konstnärer till exempel Olle Baertling i första Hötorgskrapan och Frescati.

Lisa Bauer f. Bohlin växer upp i Göteborg där hon 1938-39 utbildar sig i teckning på Slöjdskolan för att sedan fortsätta på Konstfack i Stockholm. Från 1940-talets mitt och nästan 50 år framåt kom hon att visualisera och åskådliggöra arkitekters och formgivares visioner. Lisa Bauer illustrerade även böcker och formgav produkter där växter blev allt mer förekommande och hennes kunskaper inom botanik avgörande för det estetiska uttrycket. 1969 anlitas hon av Kosta glasbruk för ett 5-årigt samarbete med Sigurd Persson, och därefter som självständig formgivare på glasbruket fram till 1991.

Walter Bauer växer upp på Tiarps slott som fadern arrenderar för hästuppfödning. Skolningen sker inne i Halmstad i samma klass som Olle Baertling. Studier i teckning på Slöjdföreningen leder till lärlingskap och utbildning via arbete på Trädgårdsföreningen och Botaniska i Göteborg men även Dr Lemperg Hortus Botanicus i Österrike. Examen tas vid Kungliga Lantbruksakademien i Stockholm.

1942 gifter han sig med illustratören och formgivaren Lisa Bauer, och tillsammans bildar de ett team, arkitekten och visualiseraren. Genom ett stort antal renoveringar av slottsparker har de fört dialog med historiska ideal och strukturer, samtidigt som deras moderna anläggningar utgått från vår tids vardag med människan i fokus.

Lennart Olson växer upp i Fritsla, Västergötland. Fadern är fotograf och endast 6 år gammal får Lennart sin första kamera. Under skolåren experimenterar han med framkallning och fotografiska tekniker. Han tar anställning som fotograf och 1950 kommer han i kontakt med det mer konstnärliga fotografiet vilket resulterar i reportage i tidskrifter som Arkitektur, Form och Industria. Han inspireras av nonfigurativ konst och renodlar sitt fotografiska uttryck. Broar blir hans signum. 1958 är han med och bildar Tio fotografer. Idag finns Lennart Olsons fotografiska arkiv på Hallands Konstmuseum.

 


 

14.6 – 4.10

The people from Halland who designed Sweden

What would Stockholm city be without them?

Halland-born architects Hakon Ahlberg (1891-1984), David Helldén (1905-1990), Stig Ancker (1908-1992) and the garden architect Walter Bauer (1912-1994) were all involved in the modernisation of the Sergel and Hötorg area in Stockholm. Their visions were often visualised by the illustrator Lisa Bauer (1920-2003) and documented by the photographer Lennart Olson (1925-2010).

Was it a coincidence that they ended up in the architecture profession? We know that they cooperate with each other and work together in different constellations and at different times, that some people socialise outside of work, and that everyone stays in the geographical vicinity of Halland and also stays in touch with their home county. Ancker did his schooling in Falkenberg, and the other three attended Realskolan in Halmstad, though they were in different years and there is nothing to prove they knew each other back then. Drawing teacher and engineer Olle Månsson plays a vital role in their lives as he inspires them and pushes them to go on to higher education. Lisa Bauer studies in Gothenburg and then at Konstfack in Stockholm (University of Arts, Crafts & Design). Then she marries Walter, and the two of them end up living in Haverdal for many years.

The exhibition showcases the unique contributions that these six people from Halland have made to the architectural history of the 20th century; not only regionally, but also on a national and international level. Through aesthetic visions, joint ventures and finished articles, their ideologies and personalities are presented as well as the evident change in the architectural profession.

Hakon Ahlberg grows up at the vicarage in Harplinge, outside Halmstad and even at quite a young age, he socialises in intellectual circles that also happen to include Hakon’s brother Alf, who is studying philosophy in Lund. At Kungliga Tekniska Högskolan (The Royal Institute of Technology), he is taught by Erik Lallerstedt and Lars Israel Wahlman. At Konstfack (the University of Art, Crafts & Design), Ivar Tengbom is his tutor, and any spare time Ahlberg might have outside his studies, he devotes to theatre, art and music. Ahlberg eventually took on the role of spokesman for the architectural profession and lead/implemented many important changes for the profession. Architecturally, he works with simple, clean façades in both classicism and functionalism. He also manages certain renovations of historic buildings. His keen interest in man and humanism permeates his work, regardless of whether it is an institution, an office or residential building.

Stig Ancker spends his childhood in Falkenberg, but when his father dies, the rest of the family moves to Uppsala. Much like David Helldén, Ancker wants to be an artist, but Ancker’s mother wants him to have a proper profession. He, therefore, applies to KTH (The Royal Institute of Technology) in 1930 and is accepted. The hallmark of his designs came to be sharp contrasts between light and dark, façade and window, private and public. He often worked very close to nature, right in the middle of the landscape as he wanted to preserve the original feel of the place.

David Helldén’s upbringing at Knäred vicarage is fairly ascetic, so his life changes dramatically when he starts studying at Realskolan in Halmstad. He has a very strong desire to become an artist, but both his tutor Olle Månsson and his family recommend taking the architectural path instead. KTH looms, and in 1923, he begins his studies there, but genuine enthusiasm and interest only materialise when the new style of functionalism makes its entrance in 1926. Helldén’s architecture could be described as aesthetically well-developed, and his artistic soul is reflected in his visions. He is regularly looking to collaborate with various artists, e.g. Olle Baertling at the Hötorget skyscraper project and the university building in Frescati.

Lisa Bauer nee Bohlin grows up in Gothenburg, where, between 1938 and 39, she studies drawing at Slöjdskolan and then continues on to Konstfack (University of Art, Crafts & Design) in Stockholm. From the mid-1940s, she spends the next fifty years visualising and illustrating the ideas and concepts of architects and designers alike. Lisa Bauer also illustrated books and designed her own range of products, where plants became more and more common, and her knowledge of botany played a vital role in her aesthetic expression. In 1969, Kosta Glassworks employs her to work on a 5-year project with Sigurd Persson. After that project was finished, she ends up staying on as an independent designer until 1991.

Walter Bauer grows up at Tiarp Castle, which his father leases for horse breeding. He goes to school in Halmstad and even attends the same class as artist Olle Baertling. Drawing lessons at Slöjdföreningen lead to an apprenticeship and education, as well as work at Trädgårdsföreningen (the Garden Association), the Botanical garden in Gothenburg, and Dr Lemperg Hortus Botanicus in Austria. His takes his exam at Kungliga Lantbruksakademien (the Royal Agricultural Academy) in Stockholm.

In 1942, he marries illustrator and designer Lisa Bauer, and together they form a team; the architect and the visualiser. As they renovate and restore numerous castle grounds, they maintain a dialogue with historical ideals and structures. In contrast, their modern facilities have been based on the needs of the current era and our human-centred lifestyle.

Lennart Olson grows up in Fritsla, Västergötland. Lennart’s father is a photographer, and Lennart is presented with his very first camera when he is only six years old. During his years at school, Lennart likes to experiment and try out various developing and photographic techniques. He applies for a job as a photographer and eventually, in 1950, he comes into contact with more artistic photography, which results in articles in magazines such as Arkitektur, Form and Industria. He is inspired by non-figurative art and refines his style of photography even further. Bridges soon become his hallmark. In 1958, he is one of the co-founders of Tio Fotografer (Ten Photographers). Today, you will find Lennart Olson’s photographic archive at Halland Art Museum.