27/10 – 12/1

Merkonst

(läs mer under 2002)

 

4/9 – 28/2

Nyfiken på konst 2

(läs mer under 2002)

 

15/6 – 14/9 samt 15/6 – 11/1

Strid på museet

Sommarens stora separatutställning är egentligen två. Båda fokuserar på Halmstadskonstnären Hardy Strid. I Sal 1 och 2 på plan 1 i museet visas alldeles nya verk tillsammans med bilder, skisser och collage från bl a 70-talet. Den utställningen pågår fram till mitten av september. I Nyfikenrummet på plan 2 visas delar ur den donation som Hardy Strid gjort till museet. Denna kan du se fram till den 11 januari 2004. En av de större bilderna på utställningen ”Strid på museet” har tidigare aldrig visats. Inte så konstigt eftersom konstnären lade sista handen vid den så sent som för någon månad sedan. Strid på museet är en omfattande exposé över konstnären Hardy Strids bilder. Här visas verk från tidigt 60-tal fram till de senaste arbetena. Verk av Strid kunde senast ses i göteborgsutställningen Västsvenskt Avantgard. Strids konst växte fram – ofta utmanande och kompromisslös – ur 60-talets avantgard, och rymde experiment som situationism och Fluxus. Strids konst under 1970-talet byggde vidare på denna hållning, utan att ansluta sig till den politisering av konsten som då rådde. Istället markerade hans konst – då som nu – konstnärens fria och oberoende ställning.

 

15.6 – 24.8

Eva Bengtsson inledde utställningsserien 22 m2

En ny utställningsserie invigs den 15 juni i och med öppnandet av 22 m². Här kommer halländska konstnärer erbjudas att på ytan 22 m² visa upp smakprov ur sitt konstnärskap. Först ut är konstnären och keramikern Eva Bengtsson från Frillesås. Eva Bengtsson gör allt från små muggar till meterhöga krukor. De stora verken, som nästan trotsar tyngdlagen med sina lövtunna väggar, har blivit något av hennes signum. – Jag har alltid tyckt om stora format. Även på skolan, som var ganska traditionell, ville jag göra stora saker. Jag gillar att måla, och med stora föremål fick jag stora ytor att måla på. För 13 år sedan var den nya ateljén klar. Samtidigt var Eva på ett internationellt symposium i Oslo och hörde andra konstnärer berätta om sitt arbete.
– Det gav enorma kickar. Jag fick svar på mina egna tankar, att det gick att göra mer med keramik. Få in mer spänning. Så jag började arbeta med riktigt stora krukor. Det är en utmaning, för de stora formaten kräver så mycket av teknik och koncentration. Eva utvecklar sitt konstnärskap vidare. På senare år har hon haft tid att satsa mer på sitt måleri. Hon arbetar mest i akvarell och gouache. Och krukorna förändras. Nu bygger hon upp dem med genombrutna väggar; lersträngar i olika former bildar de tunna, höga väggarna.
– Det gäller hela tiden att ta nya steg, hitta nya utmaningar. Eva Bengtsson har mycket på gång för närvarande. – Jag gör en del mindre saker till min butik samtidigt som jag håller på med tre större utsmyckningsprojekt: Frillesåsskolan, Löftadalens Folkhögskola och Volvo på Hisingen. Så jag har att göra lång tid framöver.

 

15/6 – 31/8

Rosemarie Trockel – Es war Nacht, es war kalt, und wir hatten viel getrunken

Video, inlån från Moderna Museet

 

3.9 – 19.10

Agneta Schmidt säger Hjärtligt Välkommen!

Agneta Schmidt är bild- och formkonstnär. Hennes installation heter Hjärtligt Välkommen. Nedan kan du läsa en intervju med konstnären. Hon var storkonsument av kärleksromaner som flicka. Som vuxen funderar hon mycket på vad det betytt för henne som kvinna. För Agneta Schmidt är frågan Hur blev hon den hon är? central i allt hon gör.

I en stor, ljus ateljé i centrala Göteborg skapar Agneta Schmidt sina installationer. Hjärtan i olika utföranden och material återkommer ofta.
-Kärlekstemat är något jag arbetar mycket med, säger Agneta Schmidt. Jag kom in på det redan under min utbildning på Island. Vi hade ett moment som hette ”Göra böcker”. Jag köpte massor med kärleksromaner som jag klippte sönder, klistrade ihop, vaxade in och klippte sönder igen. En sorts uppgörelse med ungdomstidens konsumtion av kärlekslitteratur. Agneta Schmidt har en gedigen konstnärlig utbildning bakom sig. Det började i mitten av 80-talet.
Det sa ”klick”
-Jag var vid en punkt i mitt liv då jag kände att jag ville vidare. Först gick jag en kvällskurs i akvarellmålning, men det var inget för mig. Så prövade jag på skulptur, och det sa bara ”klick”.
Hon gick på folkhögskola i Årjäng, där hon fick pröva på allt: textil, måleri,keramik och foto. Därefter följde ett år på Idun Lovéns skultpruskola i Stockholm och ett år på Islands konstskola.
-Island var fantastiskt. Och på skolan var allt möjligt. Det var en rolig tid. Alla jag träffade höll på med kreativt skapande; musik, teater, bild och litteratur.
Fem år i Umeå
Slutligen kom Agneta in och gick fem år på Umeå Konsthögskola, där hon var klar 1997.
– Det var en mycket kreativ miljö på skolan med många gästföreläsare från hela världen. Tillvaron flödade av intryck. Efter avslutade studier flyttade hon hem till Göteborg, och familjens sommarstuga på Onsala. Nu bor hon i Kungsbacka, men arbetar i en ateljéförening vid Stigbergstorget i Göteborg.
-Konstnärens liv kan bli ensamt. Då är det bra att ha ateljékamrater att prata med, få feedback av.
Mest arbetar hon tillsammans med Nike Nilsson och Maria Sandstig, vänner från tiden i Umeå.
Vad är det då som driver henne i hennes konstärskap?
-Nyfikenhet och en vilja att utvecklas och lära mig. Och lusten. Den glädje man känner när man har fått till något går inte att beskriva. Jag är i ett med nuet när jag går upp i konsten. Och så handlar det om att hitta sig själv: Vem är jag? Vad vill jag?
Agneta Schmidt arbetar mycket med installationer. Just nu håller hon på med en konstnärlig utsmyckning av delar av Frillesåsskolan. Hjärtan och namn på elever och personal på skolan finns med i verket. Till och från fotograferar hon mycket.
-Men jag har aldrig gjort en separat fotoutställning. De fotografiska bilderna ingår oftast i mina installationer.

utställningen visades i 22m2, konstnärer verksamma i Halland

 

3/9 – 26/10

Annika Ström – Ten New Love Songs

Video, inlån från Malmö Konstmuseum

 

29/10 – 11/1

Viktor Chapovalov

Han sökte, och fick, större konstnärlig frihet i Sverige. Sovjetfödde Viktor Chapovalov har verkat i två mycket olika samhällssystem. Och han ser stora skillnader.
– I Sovjetunionen var det ofta jurybedömda utställningar. Men det som bedömdes var inte det konstnärliga, utan om verken var ”rätt” enligt den propagandistiska synen.Viktor Chapovalov föddes 1955. Drygt 20 gammal kom han, efter förberedande studier, in på en femårig utbildning på Konst- och designhögskolan i St. Petersburg.
-Där fick vi lära oss klassiskt, traditionellt konstnärskap. Men när man blev bättre fanns det stora möjligheter att testa nya saker, att experimentera.
I början av 90-talet flydde han med sin familj till Sverige.
– Det var en anarkistisk situation, omöjlig för en konstnär, säger han. I Sverige fick han en större frihet.
– Här kan man göra precis vad man vill som konstnär. Men medaljen har en baksida:
– Det är inte alltid så lätt att få ställa ut och visa upp det man har gjort. Särskilt inte om man är ny i landet. Viktor har under åren kombinerat konstnärskapet med att undervisa och arbeta som grafisk designer.

 

29/10 – 18/1

Lilibeth C Rasmussen – Seeing Pilar

2002, inlån från Malmö Konstmuseum

Lilibeth Cuenca Rasmussen föddes 1970 i Manilla, Filippinerna och studerade vid Kungliga Konstakademien i Köpenhamn 1996-2002. Lilibeths far är dansk och modern är filippinska, som sjuåring flyttade hon tillsammans med familjen till Köpenhamn. I Seeing Pilar får vi följa konstnärens besök hos sin mormor Pilar i Manilla. Mötet blir inte friktionsfritt, missförstånd avlöser varandra inte bara orsakade av språkliga hinder utan även av grundläggande meningsskiljaktigheter. Verket speglar två parallella världar. Den ena visar Lilibeths och Pilars personliga relation och den andra behandlar kultur- och generationskrockar i ett vidare perspektiv. Konflikterna som uppstår förstärker vissa sidor hos de båda, och stundtals framstår Lilibeth som en bortskämd europé och Pilar som en religiös fundamentalist.